Så. Till helgen ber det i alla fall av till Småland. Världens ände eller så. Men jag tror inte att jag har varit där sedan i somras så det börjar änna (=ord som de knappt förstår därborta) bli dags igen. Näst sista resan dit för i år troligtvis. Har ju lovat att fila jul hos dem i år. Dem. Svärföräldrarna och Bror vill säga. Tänkte leta upp en bild från småland så att ni som inte varit där kunde få se hur det ser ut. Men sedan hittade jag den här och kom fram till att den var helt rätt. Typ

Jag tror att jag tog fotot första januari i år. Sådär lagom fräsch efter ett nyårsfirande med niclas vänner. Det är alltså en del av Familjen Wallmans julpynt. (Som dansar och speler musik när man trycker på hans fot!!) Übergullig! Kommer lätt leka med honom hela julen i år, haha.

Jaha. Det här gick ju inte alls som det var tänkt. Niclas hoppade på en utbildning och slutade vara både min hemmafru och min bloggpartner. Tur för honom att han är söt ;)

Vi får väl se vad som händer...

Stod precis och tog bort smink i badrummet när min mobil som låg bredvid fick ett sms. Den skrämde f*n livet ur mig.

Detta är jag, Camilla. Göteborgaren. Kalla mig vad ni vill. Egentligen är jag ju ändå inte från Göteborg, men mer än han där andra, Smålänningen.

Tog bilderna innan jag åkte till jobbet i morse. Tänkte att mitt morgonhumör säger ganska mycket om vem jag är. Vad Niclas gjorde samtidigt kanske säger en del om honom också, hehe. Han låg fortfarande och sov såklart! (Det brukar krävas ett antal pussar och att dra bort täcket några gånger innan han riktigt vaknar.) Men jag är exakt likadan på helgerna. Jag har bara en medfödd rädsla för att vara sen till saker.

Jag är också rädd för spindlar. Eller jag tycker snarare att de är sjukt äckliga och skrämmande med alla sin ben. Men de har hänt att de skrämt mig något vansinnigt och Niclas brukar få trösta mig efteråt. Det är han bra på den där mannen. På senare år har jag blivit bra på att hyperventilera och börja hacka tänder i paniklägen, så det kan ju vara passande med en personlig assistent åt mig...